Livet i DB

– Sanningen och andra historier om det perfekta livet


1 kommentar

Dom är flitiga våra bin

Innan vi åkte bort en vecka på semester hade vi tänkt sätta på en till låda i våra bikupor. Vi hade läst att det är dags att göra det när det finns bin på de yttersta ramarna. Vi hade visserligen inte det men eftersom vi fortfarande inte vet hur lång tid saker och ting tar så tänkte vi att det var bäst att ta det säkra före det osäkra och hellre sätta på en låda lite för tidigt än för sent. Men mitt i all packning och allt som ska göras innan man åker iväg på semester så glömdes det helt bort. Så vi har varit lite nervösa för att båda samhällena skulle ha svärmat när vi kom tillbaka. Men efter ett kort besök kan vi konstatera att allt verkar vara ok i båda sammhällena. Men det var nog i sista sekunden dom fick sig lite mer utrymme. Dom har nämligen varit flitiga våra bin. Alla ramar var nästan helt utbyggda och massa god honung ser det ut att bli.

Den här gången gjorde vi något åt vildbyggnena som vi fick tips av Anders efter sista biinlägget. Det var lite pillrigt att få bort dom utan att söla en massa, men vi tror det gick ganska bra. Det var mest utbyggt på undersidan av ramarna men på ett ställe hade dom byggt mellan två ramar. Lite som att dom försökte skapa sin egen ram. Tyligen är det rätt så vanligt med vildbyggen och bina gör det när det dom tycker att finns för mycket plats mellan ramarna. Vi har ju köpt byggsattser som vi byggt ihop så vi var lite irriterade på att det ändå blev fel. Men nu när vi skulle åtgärda problemet upptäckte vi att det inte alls var något fel på byggsattsen utan snarare handhavande fel. Vi hade bara satt i nio ramar istället för tio i den låda som var mest problematisk. Inte kostigt dom tyckte det fanns mycket plats!

När vi plockade bort de största vildbyggena passade vi på att provsmaka honungen och mmmm vad god den var! Det sägs ju att det alltid är godast att äta det man producerat själv, ja nu har väl vi inte direkt producerat honungen helt själva, men ändå. Ser fram emot att få njuta av egen honung framöver 🙂


4 kommentarer

Besök i bigården

DSC_0350

Idag har vi för fösta gången tittat in hos bina. Jäklar vilken aktivitet! Vi kan helt klart konstatera att det ena samhället är lite mer aktivt än det andra, men båda två ser ut att fungera bara bra. Vi hade ingen rökpuff med oss den här gången heller men den här gången var bina inte lika lugna och beskedliga. Det var ett väldans surrande runt oss och Hannes blev till och med stucken i handen. Vi har ju använt vanliga grova arbetshandskar men nu ska vi skaffa riktiga biodlarhandskar.

Första samhället hade börjat bygga ut 6 av 10 ramar. De ramar som dom börjat med hade dom kommit en bra bit på. Andra samhället hade också påbörjat 6 ramar men inte kommit alls lika långt. I bägge samhällena hade dom byggt ut en del ramar på undersidan så att de fastnade ihop med ramarna i den undre lådan. Någon som vet varför dom gör så? Kan man göra något för att undvika det? Det var rätt så besvärligt att få loss vissa ramar. Andra samhället hade dessutom börjat bygga mellan två ramar.

Nu ska vi läsa på om när det är dags att sätta på en låda till. Bägge samhällena har ju fortfarande 4 lediga ramar kvar (2 på varje sida av lådan) så vi chansade på att dom klarar sig ett tag till. Men vi ska konferera med Boken om biodling för att vara på den säkra sidan 🙂

I bikupan

DSC_0351 Bina har byggt ut ramarna i nederkant så att de fastnar ihop med ramen i lådan under.

Bina bygger ut mellan ramarna i kupan

Även mellan ramarna har dom börjat bygga.

Vad är det bruna i cellerna, kan det vara pollen tro?

DSC_0355

Biakrobatik! När vi särade på ramarna bildades en kedja av bin emellan dom. Som att dom försökte hålla ihop dom. Söta!!


2 kommentarer

Kuporna har fått färg

20140629_191259

Nymålade bikupor på tork.

 

På tisdag flyttar äntligen våra efterlängtade flygande små vänner in! Därför har vi idag förberett deras blivande hem så att de ska vara fina och klara för att ta emot sina nya inneboende. Vi ville ha något som smälte in eftersom att vi kommer ha våra kupor i trädgården. Så det blir röda med vita knutar och svart tak precis som vårat eget hus 🙂

Den svarta ställningen är något de ska stå på för att komma upp lite från marken. Tanken är att det ska rymmas tre samhällen på den. På tisdag ska vi hämta ett övervintrat samhälle som de som vi köper av ska hjälpa oss att dela till två och senare i sommar kommer vi köpa ett samhälle till som säljarna delat nu på försommaren. Ska bli så spännande! Det känns himla bra att vi dessutom får proffshjälp första gången vi provar att dela ett samhälle. Eller göra en avläggare som vi säger i branschen 😉 Har varit lite nervös för just den delen innan.

Men tillbaka till kuporna. Det behövs ett varv till med den röda färgen innan vi kan sätta fast ”knutarna”. Så det blir en målardag imorgon med. Taken har vi tänkt klä med takpapp. Tänker oss att det ska bli både snyggt och funktionellt, så håll tummarna för att det verkligen blir så.

20140629_191855

Ett lager färg täckte inte så det blir till att måla ytterligare ett lager.

 


8 kommentarer

FörBiredelserna fortsätter

20140614_171619

Nu är det inte länge kvar till våra efterlängtade bin flyttar in. Kring midsommar skulle vi få dom. Därför har Hannes spenderat dagen med att bygga kupor i styrofoam. Vi ju inte att dom små stackarna ska frysa!

20140614_171642

Med lite extra pyssel blir kanterna raka(re) och fina

 

Det har gått rätt bra, det enda problemet var att få till raka snitt. Imorgon ska jag måla dom röda och eventuellt fixa vita hörn. Fint skare va 🙂


1 kommentar

Biförberedelser delux

Trådning av ramar

Nu är förberedelserna för binas inflytt till midsommar i full gång. I två dagar har jag hållit på och spikat ihop och trådat ramar. Hittills har det blivit 6 lådor och 50 ramar. Bara 2 lådor och 30 ramar to go 🙂 Det enda problemet är att det i stan är slut på ramvirke. Katastrof! Vi hoppas att det under nästa vecka finns mer att köpa från gull-gubben som driver Stöcksjö biredskap. Man kan ta mycket lärdom om bin och livet i allmänhet bara av att prata med honom en stund 🙂

Tanken är att vi av de två samhällen vi köper ska ta en avläggare så att vi utökar till 3 samhällen. Först hade vi tänkt 4 men det blir så himla mycket jobb med att fixa alla kupor, lådor och ramar då. Och den här tiden på året har man ju inte överskott av tid direkt…

 


5 kommentarer

Knölvial – årets nykomling bland fröerna

Klev upp före Hannes i morse, det hör sannerligen inte till vanligheterna. Men han var helt slut igår kväll så han förtjänade en sovmorgon. Jag passade på att förbereda min nyfunna bekantskap knölvialen för sådd. Vet du inte vad det är? Det visste inte jag heller innan jag fick ett informations (läs:reklam) mail från impecta:

”Knölvialen. Sällsynt i våra kulturmarker och numera fridlyst. I Sverige började vi odla örten under 1600-talet för sina rotknölar, som sägs vara utsökt goda med en nötig smak likt kastanjer. Rotknölarna blir ett par cm i diameter, har svart skal och är vita invändigt. Den klängande ärtväxten, som förr gick under namnen jordnöt eller jordmöss, togs till vara från rot till blast. Blasten blev till foder för kreatur och rötterna tillreddes och åts som potatis, skalade och kokta eller stekta. Idag odlar de flesta Knölvialen för sina vackra blommor. Till skillnad från luktärten är Knölvialen flerårig och till skillnad från Rosenvialen, som också är perenn, doftar den utsökt. Ta gärna av en kvist och njut av doften inomhus under blomperioden i juli–september.”

Ätbar för folk å fä, fin och luktar gott! Kan det bli bättre? Ja ta mig tusan det kan det faktiskt. När jag fick dom så läser jag på påsen:

”Bra dragväxt för bin.”

Passar ju perfekt för oss på alla sätt och vis. Känns dessutom extra bra att odla kultursorter. Jag har alltid haft en förkärlek för blommor som doftar och tycker luktärter är helt ljuvliga men tyvärr rätt så besvärliga att så. Perenner är mer min grej. Så dom en gång, njut av dom för resten av livet. Så jag har stora förhoppningar på den här nykomlingen. Det finns bara ett enda litet moln på min himmel och det är att den bara är härdig till zon 4. Men jag hoppas att med rätt placering och mycket kärlek så ska den nog kunna klara sig i zon 5 också.

blötlagda knölvialfrö

Nu ligger fröna i blöt och förbereder sig för sådd och evigt liv i DB