Livet i DB

– Sanningen och andra historier om det perfekta livet


2 kommentarer

Bevattningsplaner i DB

Jag har blivit ”uppmuntrad” till ett inlägg i Jennys kavalkad av oerhört bra bloggposter för att konkretisera mina bevattningsplaner för vår trädgård.

Varning för lite mer ingenjörsmässigt inlägg. Där slutsen är:

tl;dr : Baksidan av ladugårdstaket ger tillräckligt med regnvatten för våra ändamål. Badtunnan får plats med en halv månads regnvatten

——————————————

Vi har ett antal problem vi vill lösa på så smart sätt möjligt. De är:
* Vi har en å som inte är tillförlitlig med vatten under sommaren, den har otroliga mänger under våren när snön och isen smälter, men under sommaren är det skralt. Iom det så kan vi inte använda pumpen vid ån utan uppsikt. (pumpen kan inte torr-köras och om slangen ligger mot botten kommer nog allt möjligt strunt dras in)
* Vi kommer få mer o mer ställen att bevattna, och att göra det för hand kommer inte vara görbart i längden + att vi vet att jennys påhittighet och driv kommer ta henne till andra ställen lite då och då vilket gör att växter stundvis kommer lämnas åt sitt öde.

Lösningen rent optimalt måste kunna:
* Själv styra hur mycket som skall bevattnas (zon-baserad sådan känns som en viss överdrift än så länge)
* Använda regnvatten och exakt 0 liter från kranvattnet
* Droppbevattning av odlingslådor + jordgubbsland
* Kunna koppla in trädgårdsslang och använda för manuell bevattning av rabatter o sånt
* Använda för att tvätta bilen?

Vi vill ju att proportionerna på pump och regnsamlare ska vara anpassade för våra behov, så hur mycket vatten behöver man ens?
Enligt tradgard.org (riskförbundet svensk trädgård) så behövs 25-30 mm vatten per vecka. Vilket blir 110 mm i månaden. I Umeå under sommaren (jun, jul, aug) så är den sämsta regnmånaden av dem juni med 44 mm. Således behöver vi 1.5 gång mer samlat regnvatten för att hålla bevattnigen vid liv (66 mm).

Så hur mycket måste bevattnas?
2 odlingslådor (42 kvm), jordgubbsland (16 kvm), extra rabbat + div. (20 kvm). totalt: 78 kvm

Så vart ska vi få 117 kvm samlat regnvatten för att uppfylla våra nuvarande behov?
Baksidan av vårt ladugårdstak saknas helt stuprännor och kanske vore ett bra ställe att samla vatten från. Jag uppskattar ytan till att vara 20 meter x 8 meter = 160 kvm vilket är betydligt mer än vad vi behöver i dagsläget, förutsatt att allt vatten går åt. Så hur mycket utrymme kommer reservoaren kräva? Låt säga 30% av nederbörden i juni kom under 3 dagar och vi håller på vattnet i någon dag extra så måste den kunna ha runt 2.4 kubikmeter.
Min plan är att ha badtunnan som reserovar! Den är placerad mitt på tomten, nära till allt. Redan klar (plusspoäng), och om någon skulle bada i den skulle det bara vara bättre för växterna. Dock så kan det falla ned rätt mycket grejs i den så det kommer krävas filtrering som tusan för att inte klogga igen droppventilerna. Så hur stor är den? Phew. Svårt att säga. Men kanske 1.4 meter djup och 2 meter i diameter? Dvs 4.4 kubik. Gott om plats! Rent potentiellt skulle den kunna inhysa 27 mm regn på taket (62% av juni månad)

Vidare funderingar måste ske i ett annat inlägg, där jag kommer försöka bestämma hur rörsystemet skall se ut, vilket tryck som krävs och vad vi ska ha för utrustning i allmänhet. Mitt mål är att komma undan så billigt och bra som möjligt (well doh, vem försöker inte det…)

ps. tl;dr för de som inte är nördar står för ”too long, didnt read” och är en sammanfattning för de som är för slö för att läsa :). ds.


4 kommentarer

Resultat av betonggjuteriet

Kan konstatera att vårt första försök som betonggjutare fick ett blandat resultat.

betongfigurer

Grodan och figurerna blev bra. Till och med fjärilarna som vi trodde skulle bli en enda stor kaka blev riktigt fina. Nu ska vi bara köpa lite färg så vi kan måla grodan innan den får ett hem i vår trädgård i sommar 🙂

Den avlånga formen som skulle bli en värmeljusstake gick det lite sämre med. Och med lite sämre menar jag att det var en total katastrof. Betongen brände fast och gick inte att få lös så nu får vi lov att slänga hela rasket. Men men, antar att man får se det som ett misstag att lära sig av. Nästa gång blir det till att olja in formerna ännu mer.

Det viktigaste är i alla fall att mina höga ljusstakar blev som dom skulle. Kanske inte helt spikraka, det ska erkännas, men tillräckligt raka för att jag ska vara nöjd. Nu står dom och väntar på att få sina fötter filade och en ljushållare på toppen.

ljusstakar    Betongfötter till ljusstakar

Utan att överdriva kan man nog påstå att utbudet på ljushållare inte är så där exceptionellt bra. Efter mycket letande, som till störst del bestod i att jag försökte övertyga google om att jag inte ville ha färdiga ljusstakar utan bara själva ljushållaren, har jag hittat två kandidater som jag väljer mellan.

ljushållare från Larssons trä    ljushållare från Slöjd detaljer

Dom första är från Larssons trä och den andra är från slöjd detaljer. Båda går ju så klart att måla. Jag lutar nog lite mer åt den andra i trä. Kanske. Eller den andra. Hmm…får nog återkomma i frågan 🙂


5 kommentarer

Gjuta i betong – hur svårt kan det vara egentligen!?

Idag har vi provat gjuta i betong för första gången. Äntligen!

För några år sedan hade jag storslagna planer på massa komplicerade saker jag skulle gjuta. Som vanligt gick jag in med 110% och inställningen ”hur svårt kan det vara egentligen!?”. Jag pratade vitt och brett om mina planer och engagerade stora delar av min dåvarande arbetsplats. T.ex. så fick jag en kollega att göra en ritning på en teburk med glasparti på kontorets whiteboard. Han ritade alla möjliga och omöjliga vinkar och genomskärningar. Behöver jag säga att jag jobbade med ingenjörer? Jag kom faktiskt så långt att jag började såga ut delarna till formen innan hela projektet rann ut i sanden.

Dagens projekt var lite mindre komplicerade. Det hela började med att jag såg ett par snygga ljusstakar på Mobackes trädgårdscentrum när vi var i Bollnäs över julen. Har ni någon gång vägarna förbi så kan jag verkligen rekommendera ett besök där.

ljusstakar

Är dom inte snygga så säg. På Mobackes hade dom ett par andra som dom hade klätt med grön mossa, urläckert! Tyvärr tog jag ingen bild på dom.

Återigen for samma tanke genom mitt huvud, ”hur svårt kan det vara att göra egna sånna egentligen?”. Väl hemma i Umeå var det bara att ge sig iväg och inhandla rundstav och cement. Igår målade jag rundstavarna vita (man kan ju inte kopiera rakt av, nått måtta får det ju faktiskt ta och vara 😉 ) och idag har vi alltså gjutit fast fötter på dom.

ljusstakar på tork

Här står dom nu och torkar, eller brinner, eller vad man nu säger i betongjutarkretsar. Nu är det bara att spraya vatten på dom några gånger så dom inte spricker. Hade tänkt använda 0-4 mm cement men upptäckte när vi kom hem från inhandlingen att vi tagit 0-6mm istället. Får hoppas ytan inte ser för grov ut.

När vi ändå var igång så passade vi på att gjuta lite mer. En ljusstake till värmeljus, en groda och några figurer blev det. Eftersom att jag planerat min betonggjutning under 3-4 år så har jag ju hunnit samla på mig lite rekvisita. Ni vet, sånna där bra-att-ha saker 🙂

oljade figurformar

Formarna inoljade och redo för cement.

figurformar med cement

Med cement. Tog ett försök innan jag fattade att man inte skulle ha så mycket cement till figurerna. Det som skulle bli fjärilar blir nog snarare en hel kaka. Men på andra försöket gick det som tur var bättre.

Kan knappt vänta till imorgon när jag får se hur det blev. Det är väl då jag får svaret på hur svårt det egentligen kan vara antar jag 🙂