Livet i DB

– Sanningen och andra historier om det perfekta livet

Ett år i DB – hipp, hipp!

2 kommentarer

2013-08-29 18.14.58

Under ett år har mycket hunnit hända, bland annat den halvcirkelformade ”utbyggnaden” av övre gräsmattan som går under namnet kommandobryggan.

I helgen, närmare bestämt 1:a mars, firade vi ett år i DB. När vi tittar tillbaka har det varit ett år fyllt av glädje, arbete, nya bekantskaper, nya erfarenheter, drömmar, planer och en salig blandning av en massa andra saker. Kort och gott ett riktigt bra år. Kanske ett utav dom bästa.

Starten var lite skakig när Hannes i rytande snöstorm körde vända på vända med flyttlass på en då obekant väg med minimal sikt och spårigt underlag. Men det gick, och tillslut var allt på plats. Vi som hade huskommendering roade oss med att trängas i fönstret och titta på varje gång släpet skulle backas in på uppfarten. Jag vet inte hur många omtag som blev gjorda den dan, men många var det 🙂 Så på det området har det skett en klart märkbar utveckling. Idag backar Hannes in släpet utan betänkligheter som om han aldrig gjort annat.

Vi hade mycket hjälp under flytthelgen av familj och vänner och det är vi otroligt tacksamma för. Allt blir så mycket roligare när man är flera som delar på arbetsbördan och det är bara att tacka för att vi är så lyckligt lottade som har så många fina människor i vårt liv.

Redan andra dagen påbörjades renoveringen av gården och har väl egentligen aldrig stannat av sedan dess. Man tänker inte på hur mycket som blir gjort när man är mitt uppe i det. Det var först när vi skrev vår sammanfattning av 2013 som det gick upp för oss att det faktiskt hänt en hel del sedan den där första dagen.

En del saker kommer man ihåg mer än andra. Jag minns till exempel ett av de första mötena jag hade med en av våra grannar. Jag var ute på gården och krattade när en kvinna kom gåendes efter vägen. Hon stannade till och vi blev stående och pratade ett bra tag. Jag minns inte exakt vad vi pratade om, men det jag minns är att hon uttryckte en sådan glädje över att vi hade flyttat in och fick mig att känna mig välkommen och som en del i gemenskapen. För mig som tycker om att omge mig med mycket människor är det naturligt att ha en relation med människorna runt omkring mig. Men när man köper ett hus får man ju grannarna på köpet och kan bara hoppas på att dom är trevliga. Maria bor längst in på vår lilla väg med sju hus och sedan det första mötet har hon blivit en del av våra liv och vi är otroligt glada att ha just henne som granne.

Ett annat minnesvärt möte var när vi för första gången träffade Sören. Sören är bonde och lite av hela byns go-to-guy när något krånglar eller man behöver hjälp på ett eller annat vis. Man skulle kunna tro att Sören med sin egen gård och en hel by att ta hand om skulle vara svår att få tag i men på något oförklarligt vis har han alltid tid och man behöver bara antyda att man behöver hjälp så kommer han körande i sin gröna traktor. Första gången vi träffade Sören var när vi höll på att markbereda inför bygget av våra odlingslådor. Det var vårt första stora utomhusprojekt på gården och man kan utan att överdriva säga att det märktes med all (o)önskvärd tydlighet att vi båda två är statsbor som inte hade en aning om vad vi höll på med. För att göra en lång historia kort så hade vi en massa jord och grästuvor som skulle flyttas. Att göra det manuellt skulle ha tagit en evighet. Maria hade kommit förbi för att se hur arbetet fortskred och hon förelog att vi skulle höra med Sören om inte han kunde hjälpa oss. Normalt sett så kanske jag inte skulle gå hem till någon jag aldrig träffat tidigare kl 20 på kvällen för att be personen att komma och hjälpa mig. Men nöden har ingen lag så jag och en kompis stövlade iväg för att presentera oss för den omtalade Sören. Jag kommer aldrig glömma hans min när han öppnade dörren och vi förklarade vad vi ville. Jag ler nu bara jag tänker på det. Det tog honom väl några sekunder att bestämma sig för att hjälpa oss. Att göra det samma kväll tog lite mer övertalning. Men han kom. Och trots att han inte förstod vad i hela friden vi hade tänkt oss för galenskap så gjorde han snällt allt vi bad om och sedan dess är han vår hjälte!

Markberedning

Här står 2 av fyra odlingslådor på plats. Kullen man anar bakom är det material som Sören hjälpte oss att flytta.

Vi har haft tur med alla våra grannar. I huset bredvid bor Monica som är trädgårdsintresserad och känd för sin prunkande trädgård. Jag har nog aldrig sett så stora petunior, dom är mer som buskar. Hennes man Erik är lite av en handyman och har något så lyxigt som en åkgräsklippare med uppsamlare. Av dom får vi massa gräsklipp vi använder till att täcka rabatter och odlingar. På andra sidan bor Ondina, Gunnar, Olivia och Emil som flyttade in ett halvår före oss. Dom har redan hunnit skaffa höns så där har vi några att ta rygg på när det blir dags för oss.

Förutom grannarna som så klart spelat en stor roll under året så finns det några händelser som vi minns lite extra. Till exempel när Hannes engagerade flera vänner för att gräva upp en stor sten som vi trodde låg i vägen för en planerad rabatt. Det visade sig ganska snabbt att stenen inte var något problem men då hade dom redan gjort upp så stora planer för hur denna stackars sten skulle kunna sprängas bort på bästa sätt så trots spöregn fortsatte dom att gräva hela dagen. Sen hade vi en mini-damm i några dagar innan vi helt sonika fyllde igen hålet runt stenen igen. Till minne från dagen har vi en lite mindre sten som ser ut som en runsten, utan runor, som räddades från hålet. Den står nu uppställd på gräsmattan och väntar på att graveras med någon lämplig text.

Men at work

Otroligt stolta var dom över sitt fina hål!

Vi minns definitivt vår inflyttningsfest. Vi hade väntat till sommaren för att kunna vara ute. Vädret kunde inte ha varit bättre och det var en härlig känsla att kunna samla så många nära och kära på ett och samma ställe. En underbar dag på alla sätt och vis! Grillfesten vi hade tillsammans med grannarna när vi satt tillsammans under Marias äppelträd och åt och drack (inte jag, men dom andra) Ondinas hemmagjorda körsbärslikör är också ett fint sommarminne.

Ett mindre trevligt minne är när jag öppnade kökskåpet för att slänga något i soporna och nästan höll på få en hjärtattack av en mus som slank iväg. Två musfällor och några lik senare lyckades vi tack och lov få bukt med problemet.

Ett återkommande inslag under hela året har varit de arbetshelger när hela eller delar av min familj varit här och hjälpt oss med renoveringen. Dom helgerna har varit som små juveler utspridda över året och har för oss varit en ovärderlig skatt. Dels för att renoveringen tagit ett rejält kliv framåt varje gång men mest för att det varit tillfällen att vara tillsammans och jobba sida vid sida. För att inte tala om rasterna från arbetet när vi ätit och skrattat gott tillsammans. Mamma uttryckte någon gång att hon inte tyckte att hon gjorde så mycket. Det går nog inte att ha mer fel. Det är hon som har sett till att det finns mat på bordet och kaffe i kannan. Det är ju en av de absolut viktigaste funktionerna, att hålla arbetarna nöjda och glada. Vi har nämligen även provat vara utan henne någon helg och det har inte alls varit samma sak. Den där magiska stämningen infinner sig inte på samma sätt när vi inte är fulltaliga. Det är väl det som är att vara en familj, att vara del i en helhet där alla delar tillsammans skapar något magiskt.

Vårt första år i DB har varit innehållsrikt på många sätt och vis. Men framför allt har det präglats av lycka. Lycka över att ha varandra och så många underbara människor att dela livet med. Lycka över att ha hittat vår plats på jorden. En plats att utveckla och göra till vår egen. En plats att kalla hem. Ett år var bara början, vi är definitivt här för att stanna!

Njut

2 thoughts on “Ett år i DB – hipp, hipp!

  1. Härligt att ni trivs så bra! Jag ser fram emot när vi kan fira ett år här i Hillsjöstrand… jag hoppas att vi har hunnit med lika mycket som ni då 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s