Livet i DB

– Sanningen och andra historier om det perfekta livet

Söndagsseg och saker man kan så i januari

23 kommentarer

Idag har varit en sån där dag när man helst av allt inte vill stiga upp ur sängen. Man vill bara krypa ner lite längre under täcket och stanna där hela dagen…

Ibland måste man bara lägga mer penseln, hammarn, sågen eller vad det nu kan vara man har i handen för stunden och tillåta sig att bara njuta av lyxen att ha ett eget hus. För det är ju det man ska ha det till i slutändan ändå, så varför inte tjuvstarta lite mitt i allt renoveringsstök.

I vårt fall betyder det att bjuda in en massa vänner och fylla hela huset med folk. Så igår hade vi brädspelskväll a lo grande i DB. Vi hade himla trevligt och plötsligt när jag tittade på klockan så var den nästan 3(!). Dom som känner mig vet att det här inte är nått som har hänt på de senaste…ja vad ska vi tro… 100 åren (japp, SÅ gammal är jag). Jag brukar ju sova vid kl 22. Följden blev så klart dagens önskan om evigt horisontalläge.

Renovera är inte en bra aktivitet på såna här dagar, om nu någon hade trott det. Däremot har jag upptäckt att dom är perfekta för att surfa runt och beställa fröer och planera för den kommande odlingssäsongen.

Så klart kliar det ju i odlarfingrarna när man kollar runt bland allt roligt man kan plantera och april känns evighetslångt borta. Men som tur är behöver man inte vänta ända till dess med allt. Har uppdaterat odlingskalendern och här kommer lite tips på vad man kan börja så redan nu i januari:

  • Chili
  • Paprika
  • Knölvial
  • Kronärtkocka
  • Äggplanta
  • Pensé
  • Viol
  • Pelargon
  • Begonia

Skriv gärna en kommentar om du har tips på något annat man kan så tidigt.

23 thoughts on “Söndagsseg och saker man kan så i januari

  1. Fint ställe ni har! Det ska bli kul att följa er och se allt växa fram.
    Gunnel

  2. Tack! Och desamma, har ju varit inne och läst lite på din blogg tidigare :). Kul att läsa att det blev så lyckat med äggförsäljningen. Jag har ju en förhoppning om att vi ska få till nått liknande sen när vi äntligen får våra efterlängtade höns.

  3. Spännande, jag skulle också vilja ha ett hus att renovera! 🙂 Fröer är också himla kul, jag sådde timjan och basilika idag på fönsterbrädan. Tror faktiskt jag ska testa paprika också nu när jag ändå har jorden framme. Har en kollega som brukar ta fröer från tomater hon gillar, sen torka dem och så dem. Det verkar funka utmärkt 🙂

    • Ja visst är det kul att odla! Vi testade ta fröer från egna chili och tomater ifjol så ska bli så spännande att se hur det går med dom. Sen har vi en granne som köper sånna där avlånga röda paprikor på ICA som hon sår frön av. Hon får jätte fina plantor med massa paprikor.

  4. Pingback: Sundare och smartare: så egna kryddor | I gott sällskap

  5. Hej!
    Vet inte hur mkt erfarenhet ni har av att driva upp plant från frö.
    Men tänk bakvägen när ni sår fröna, dvs NÄR vill jag ha en utplanteringsfärdig växt? Ta till exempel violer. Du vill ha klara plantor till skiftet av april/maj. Det tar ungefär 10-12 veckor att få violer blomfärdiga. Dvs bör du så dom v 6. Det absolut viktigaste vid tidig sådd är tillskottbelysning, men det visste du redan…
    När du sår övriga sommarblommor, kulturväxter etc gör du likadant. Listor på hur lång kulturtid som varje växt har, finns att hämta tex i Weibulls yrkesodlarkatalog kanske lite svår å få tag på som privatperson, men man kan ju alltid försöka… Odla.nu hade något också…
    De flesta utplanteringsväxter du odlar (de du sätter på friland) bör du ha klara kring den 6 juni (tills järnnätterna är över). Odlingsbart i växthus kan du plantera ut redan i mitten av maj, om du har tillskottsvärme i växthuset.

    Andra sommarblommor som man bör så tidigt är tex Dahlia (d. hortensis, v8), petunior (v9), Nierembergia (v9), praktbrowallia (v7)…

    Läste på nått ställe här på er blogg att ni sår tomater så sent som i april? Vad har ni för sorter? Tycker april låter väldigt sent, då många sorter har rätt lång utvecklingstid…

    Det största misstaget man gör är ändå att börja för tidigt med sådderna, så det jag har lärt mig genom åren är att ”tagga” ner, speciellt för oss här i Norrland. Läs inte första månaden på fröpåsen, utan fundera som jag skrev ovan, NÄR ska plantan vara utplanteringsfärdig.

    Jag har inte börjat så något alls för i år, men v8-9 drar det igång. Jag lovade mig själv att dra ner i år (igen), men jag är uppe kring 50 sorter nu men skulle inte förvåna mig att jag passerat 65 innan det är klart 😛

    Lycka till med era odlingar!

    Mvh

    En annan norrlänning…

    • Mycket bra tips, tack så mycket!! Alltså det här med tomater kan man ju bli tokig på. Alla verkar tycka olika om när dom ska sås. Hade tänkt april för att vi har en granne här som alltid får så himla fina tomater med massa frukt och hon sår i april. Men det är klart, som du säger kan det ju bero lite på sort hur lång tid dom behöver för att utvecklas. Ska sätta mig och försöka undersöka dom sorter jag ska ha och se om jag han hitta någon kulturtid. Tidigare år har jag varit supertidigt ute, typ januari, bara för att jag inte kunnat hålla mig. Så i år har jag ju gjort en liten förbättring 🙂

      • Precis, man ska ta reda på vad varje sort kräver av oss som odlare. Jag kom på en annan katalog än weibulls som har tidsangivelser. Kolla in http://www.lindbloms.se där kan du beställa hem en gratis katalog med tidsangivelser för det mesta… De är dessutom billiga jämfört med impecta, weibulls och nelson och har tillbehör som fiberdukar osv. Tänk på att Lindbloms tidsangivelser gäller från frö till första skörd, så räkna bort ett par veckor, eftersom du har planteringsmomentet i växthuset och att få tomater redan i krukan brukar sällan bli bra.
        Gällande tomater kan jag tipsa om två bra sorter, speciellt för dom som odlar i kallväxthus. Den första är ”Moneymaker”, en gammal engelsk sort som framtogs på slutet av 1800-1930… ”vanlig tomat”. Den är anpassad efter det klimat som råder i ett kallväxhus och du får rätt bra skörd på den. Väldigt lik Dansk Export, men betydligt bättre enligt mig. Sådd v8, utplanteringsfärdigt (1 klase blommor) till typ mitten-tredje veckan i maj.
        Körsbär finns det en tomatsort som jag tycker är överlägsen alla. Det är en ampeltomat, ”Lizzano”, skitenkel att odla. Du sår fröet, du planterar om, du vattnar resten av sommarn. Behövs aldrig tjuvas eller bindas upp och får mängder av körsbärstomater. Kanske inte lika söt som sweet 100, men sötma är inte allt.
        Om du sår som jag skriver så tänk på ljuset och att placera plantorna i kallt utrymme efter de fått sin första omskolning, annars ränner dom iväg. Optimala tempen för hobbyodlare ligger på mellan 16-18 grader + fullspektrumlysrör på minst 2×36,40-60 cm ovan planten.

        Hur mkt erfarenhet har du av tomatodling? I vilken sorts jord odlar du i växthuset, hur binder du upp, tjuvar och blastar av dom, och när brukar du toppa dom? Vilka sorter?

        Sorry om jag blir för ingående, men kan inte låta bli att skriva om blommor å växter! 😀

        Ska bli intressant att se hur du lyckas, ha en fortsatt fin kväll!

      • Har inte så mycket erfarenhet. Än 🙂 Har testat odla i u-jord som jag gödselvattnade med hönsgödselvatten och sand med gräsklippstäcke. Det första gick bra, det andra inte alls bra.
        Har bundit upp med vanlig hampatråd (tror jag det heter). Tjuvar alla sorter jag har, hur? hmm direkt när jag upptäcker dom så nära stamen som möjligt. Blastar av i slutet på sommaren, har ingen speciell tidpunkt som jag börjar med det. Men borde man kanske ha? Har toppat när dom blivit ca 2 meter. Men inte haft så många som blivit det. Kolla senaste inlägget om vilka sorter vi har.

        Kan aldrig bli för ingående för oss, vi är bara glada att du tar dig tid att hjälpa oss med tips och råd! Det är ju guld värt 🙂

  6. Hur blir plantorna och skörden när du planterar i U-jord? Du märkte inte av en skördeminskning och väldigt kraftiga/blastiga plantor? Risken är att om man använder för kraftigt odlingsubstrat blir det likt potatisen, du får ingenting förutom blast.
    Jag brukar använda den där billigaste skitjorden som odlingsubstrat, dom man får 5 för 100 kr… De är dugliga, och sen får man gå in med lite algomin vid plantering och under odlingens gång… =) Odlar direkt i säcken, 2pl/säck. Det ultimata vore droppbevattning med näringslösning, men det har jag inte idats he in ännu… Det vore kanske en lösning, droppbevattning, om du odlar i sand som du provade med. Det blir samma effekt som när du odlar som proffsen, fast dom använder endast perlite/vermiculite/stenull med droppbevattning. Dock bör du kolla upp noggrant exakt hur mkt näringslösning varje planta behöver och räkna på det. Lite besvärligt till en början… Näringslösning du kan använda isf är vanligt konstgödsel/algomin (föredra det sista), där du löser upp gödslet i vatten och låter det sjunka till botten. Det vita som ligger på botten kasserar du, det är gips som sätter igen droppmunstyckena. Denna näringslösning blandar du sedan ut i systemet (tex via en vattentank).
    När du tjuvar, klipper eller bryter du av skotten? Att bryta av dom är det ultimata, då risken för bakterier som växer till i ”snittet” minskas radikalt. Om man har missat nån tjuv kan man alltid ta fram sekatören…nödfall!
    Främsta orsaken varför man blastar av tomatplantorna nerifrån är att tillföra ljus och att ”säga till” plantan att det är dags att börja mogna. Att blasta av minskar även risken för bladmögel. Tidpunkten brukar jag lägga ungefär samtidigt som när jag toppar plantorna, kanske något tidigare om frukterna på plantan växt till sig bra. Så det kan variera litegrann. Dock ska man aldrig blasta av mer än till första klasen, först när du skördat första klasen kan du fortsätta blasta av till nästa osv. Men man kan glesa ur övrig blast. Men allt det där visste du ju redan, eller hur? =)
    Toppningen bör du ändra på till kommande sommar för att få ut det mesta av plantorna. Toppa alltid när du har fått 5-6 klasar. Mer orkar den oftast inte bära fram, eller rättare sagt, de hinner inte mogna (åtminstone här uppe). Grundorsaken varför man toppar, förutom den jag nämnde, vet du om?
    Kom ju på att förutom Lindbloms kan du använda dig av Runåbergs fröer, de är en bra kunskapsbank också! Deras katalog kan du ladda ner som pdf.

    När jag läste till trädgårdsmästare var tomatodling ett väldigt ingående ämne. Jag odlar inte tomater som proffs, utan försökt ”omvandla” kunskapen till hobbynivå, då man kan vara mer behjälplig för folk som odlar just på hobbynivå. Så jag vill inte verka ”besservisser” på något sätt, finns säkert många sätt som fungerar att odla på, lika många som det finns odlare. Men grunden kan ju vara bra att tänka på; inte för mkt näring, toppa efter 5-6 klasar, bryt av skotten vid tjuv, jämn vattning, tänka på hur man binder upp, känna till sjukdomar osv.

    Ska kika på era sorter =)

    Mvh

    • Inte för mkt näring säger du, har läst att många har ”ko på påse” och sen dessutom vattengödslar. Men du tycker det räcker med ”skitjord” och sedan tillföra näring med vattnet. När ska man börja med det, direkt efter första omplanteringen. Är algomin bättre än tex hönsgödsel, nässelvatten eller guldvatten?
      Tänkte skippa sandoldingen i år, men då kanske det kan fungera om vi tillför lite mer näring i vattnet. Ifjol hade vi bara täckgräset som näring.
      Brukar bryta av när jag toppar och tjuvar. Men det är nog mest bara tur då jag är för lat för att hämta verktyg 🙂 Blev nyfiken nu, vad är främsta orsaken för toppning?
      Det här med att binda upp, vi knyter fast ett snöre löst runt plantan längst ner och sen snurrar vi det runt plantan. Bra eller dålig metod?

  7. Nej, visst är tomater näringskrävande. Men för mkt näring får du samma effekt som jag skrev, mindre skörd, mer blad.
    Jag vet av folk som har odlat i kogödsel (påse), plus vanlig trädgårdsjord i förhållandet ca 70/30 i tron av att denna jordförbättringsprodukt inte innehåller så mkt näring. Där blev effekten jag nämnde, blad å ingen skörd. Skitjorden är faktiskt bättre än man tror men även där är det stor skillnad på märken. Du kan styra näringsgivan på egen hand till det resultat du vill åt. Du märker ganska fort på plantan om den får för mkt/för lite näring.
    All odling handlar egentligen om val av odlingssubstrat och hur man tillsätter näring, se på proffsen som odlar enbart i steril perlite.
    Säg att du planterar tomater direkt i säcken med skräpjorden. Du tillsätter en liten näve algomin eko i botten, och sen lika mkt ovanpå. Det som ligger ovanpå blir en näringslösning varje gång du vattnar, medan det som är i botten blir långtidsverkande.
    Val av gödsel är mkt beroende på vilken gröda du odlar, där kogödsel är det bästa oavsett vilken. Den ”odlar” jorden, får jorden att må bra med mikroorganismer. Lite förenklat kan man säga att man bör tänka på är hur mkt kväve olika gödselsorter innehåller. Hönsgödsel har högt innehåll av kväve, och är bra som en ”boost” för att få saker komma igång. Nässelvatten är ungefär som hönsgödsel, men innehåller lite mindre kväve. Gällande algomin är det ett bättre alternativ än vanlig konstgödsel, då det är baserat på alger. Där finns olika sorter till olika användningsområden, givetvis med olika näringsinnehåll. Läs på förpackningen! Använd algomin Ekogödsel till köksträdgården. Bästa är ju självklart kogödsel, men som ”extra giva” föredrar jag algomin i köksträdgården. Tyvärr är algomin dyr jämförelse med hönsgödsel, så visst använder man hönsgödsel, men då får de bli med måtta, och till hungriga växter. Självklart kan man använda gräsklipp som ni gjort, men den passar inte så bra när man använder säckar, plus att det brukar lukta lagård i växthuset 😛
    Guldvatten skulle jag inte använda till odlingar av ätbara saker, då det kan finnas ev läkemedelsrester och annat skräp i. Prydnadsplanteringar javisst.
    Tycker du ska skippa sandodlingen i år och satsa på bädd altn säckar, du får nog bättre resultat då.
    Främsta orsaken till toppning förutom den jag skrev tidigare är att kraften från plantan går till tillväxt i toppen och inte mognad av tomaterna.
    Bra ni binder löst! Jag brukar binda en snara längst ner (som blir relativt lös), snurra upp och sen binda en ”specialare” upptill som gör att du kan lätt flytta snöret/lossa det för att fortsätta binda upp. Viktigast är att man inte binder åt för hårt kring stammen, så du skadar ledningsbanorna…
    Ha en fortsatt bra kväll!

    • Hur ser man på plantan om den får för lite/för mkt näring. Något om att bladen gulnar om den inte får tillräckligt med näring popar upp i huvudet, men det kan ju vara fel.

      Får fundera hur vi ska göra med sanden. Vi har både ko-, tjur- och hästdynga i byn där vi bor så något av dom blir nog vår gödning. Antingen blandar vi det med sanden (den ligger ju ändå där) eller så köper vi sån ”skitjord”.
      Men om man blandar någon form av dynga i jorden/sanden. Ska man inte tillföra någon näring alls med vattnet då?
      Jeez vad det är mkt att tänka på när man väl sätter igång geniknölarna 🙂

  8. Precis, om plantan får för lite näring blir den ljusgrön, gulnar, blir ”mager”, svag tillväxt och spä. Den brukar däremot sätt rätt mkt knopp, den liksom ”nödblommar”, skörden blir inte så stor. Får den däremot för mkt näring blir resultatet tvärtom, mörk mörkgrön, bladen liksom ”korvar” ihop sig i toppen (vilket bladen på hela plantan kan göra också om det är för varmt, typ över +35), du får inge/lite knoppsättning, långt mellan varje bladpar, mkt blad, frodig växt osv… Lagom är alltid bäst!
    Det är enklare att åtgärda en planta som får för lite näring, än den som får för mkt.
    Ska du använda hästdyngan så bör du kompostera den några år pga sågspån, och även försöka få tag på hästdynga som inte innehåller så mkt sågspån. Annars är hästdyngan nästan likvärdig med ko… Tänk på att alltid använda brunnen gödsel.
    Bra fråga, tror nog du ska tillföra mer flytande under tiden ändå om du blandar i sanden, dessutom är det nog svårt att blanda rätt… Men gör en vanlig bädd av jord och gödsel, sanden kan ni göra annat roligt av 😛 Använd ungefär samma mängd som det står på kogödselsäckarna…
    Visst finns de saker å tänka på, men tänk inte för mkt! Det ska vara roligt att odla också!
    Hittade en sida om tomatodling, såg att han tog upp en hel del av de jag skrivit till er.

    http://www.tomatsidan.se/Odlingsrad/Odlingsrad.htm

    mvh

    • Gillar den sidan, har varit inne på den och läst tidigare.
      Det här med brunnen gödsel, vad menas egentligen med det? Hur länge ska den ha ”brunnit”? Kan man på något sett se eller avgöra om den är ”färdigbrunnen”?
      Det är alltid roligt att odla. Nästa lite extra roligt om det finns lite att tänka på 🙂

  9. I obrunnen gödsel finns en mängd fibrer/strö och annat som måste brytas ner före användning, precis som en kompost måste bryta ner sitt material för att bli jord. Det är denna process man kallar för att ”gödseln ha brunnit”. Denna process bidrar till värmeutveckling, det är därför man kan tex använda färsk hästdynga (utan spån) i varmbänkar som man förbereder tidigt på våren ett par veckor innan tidig sådd. Temperaturen kan nå upp till 80 grader, vid de temperaturena dör det mesta av ogräsfröna också! Processen förbrukar även en hel del av kvävet, vilket gör att du kan få motsatt effekt om du använder obrunnen gödsel. Den stjäl helt enkelt kväve även från jorden. Det kan även finnas olika salter som inte är nå vidare för jorden. Men i det stora hela är det ändå rätt ofarligt att använda obrunnen gödsel, men när den är väl brunnen avger den ren näring till växterna istället för stjäla. Fördelen med häst/ko-gödsel är ju att det är ett fullgödselmedel…
    En vanlig kompost fungerar på liknande sätt, den förbrukar kväve vid nedbrytning, därför bör man alltid gödsla upp komposten en aning innan man använder den, om det inte är så att man komposterar hemskt mkt mat i den. Man bör däremot se upp litegrann med vad man komposterar, ha man tex mkt lönn/eklöv så innehåller ju dessa garvsyra som är skadligt för växterna. Men det är en helt annan historia, och det visste du ju säkert redan.
    Vanlig brinntid är mellan 1-2 år, (1-2 säsonger, enligt regelboken, men man kan använda gödsel som legat typ ett halvår också om det krisar), då brukar processen vara klar. Man kan skynda på processen om man luftar gödselhögen, likt du luftar en kompost då man kastar om den. Processen förbrukar nämligen syre. Kogödsel på säck komposteras med torv, bla för öka luftigheten.
    Du kan känna på gödseln om den är klar eller inte, den luktar ren skit om den är obrunnen, när den väl är brunnen är den mer lik mylla i lukten. Den har även en annan konsistens, lite ”jordlikt”… Det kan vara fördel att kompostera den lite skyddat, annars kan mkt av näringen läcka ut vid kraftigt regn etc, också här har du likheter med en kompost!
    Att kompostera hästgödsel är än viktigare än ko-gödsel, pga allt spån som finns i den. Får man inte tag på ”riktig” hästgödsel så kan det vara upp till 75 % spån i den, och då räcker inte en brinntid på 1-2 år. Det farligaste med spånet är dess terpentin som finns i, och att ph-värdet sjunker i jorden. Du får nästan garanterat svamptillväxt (som växer på spånen), och det är inte trevligt att ha bland grönsaksplantorna! Mät även ph-värdet på den färdigbrunna gödseln så du vet läget.
    Med andra ord så kan det vara bra att ha flera högar med gödsel hemma, tex två-tre stycken, så har man alltid gödsel som är redo att användas!
    Om du har ett trädgårdsland du vill gödsla på våren bör du göra detta ca 2 veckor innan sådd, då har det ”stabiliserat” sig… Låt inte gödseln ligga kvar på ytan, utan vänd ner den så snart som möjligt (den bör inte ha torkat), då mkt av näringen försvinner upp i luften annars. Men tänk på att inte övergödsla! Det bidrar bara till förlust och läckage av näringsämnen som förstör vattendrag etc.

    Vad odlar du för sommarblommor i år?

    Åhh jag å skriva långt…!

    • Tack för superbra beskrivning av gödsel. Har en känsla av att jag kommer att gå tillbaka och läsa den här kommentaren flera gånger. Har redan gjort det faktiskt 🙂

      Jadu sommarblommor. Det är lite oklart. Jag har inte drivit upp så mycket tidigare år eftersom att alla grönsaker ta så mycket plats. Så därför vet jag inte så mycket om hur det går till. Behöver dom tex också olika temperaturer, kultiveringtider, tilläggsljus? I år hade jag nån plan på att jag skulle ge mig på det eftersom att jag planerar att anlägga 2 perennrabatter och om jag ska köpa alla som färdiga plantor blir vi nog ruinerade 🙂
      Tänker mig planteringar som har en hel del vintergrönt eftersom att dom ligger så att vi ser dom från huset året om. Sen vill jag ju gärna kunna ha vårlökar där men även annat som blommar under resten av sommaren. Några tips? Vet inte om alla blommor går så bra ihop med barrväxter (för det är dom jag förknippar med vintergrönt)?

  10. Så bra att beskrivningen av gödseln var givande! =)
    Hur gör du när du driver upp grönsakerna, eftersom dom tar ”sån plats” som du säger? Vad för grönsaker driver du upp?
    Om du inte i dagsläget använder dig av pluggbrätt så kan jag rekommendera det, då kan du komma undan med väldigt lite plats för väldigt många plantor. Pluggbrätt med cellstorlek på 37x37x75 mm är de bästa, då plantorna kan stå kvar i brätten en längre tid innan du behöver kruka om dom/plantera ut, och du kan trö ner plantor som dragit iväg lite för långt rätt djupt (gäller dock inte allt!).

    Ja, precis som allt annat man driver upp så har även sommarblommor sina ”krav” på förutsättningar för att gro och bli bra, kompakta plantor. Viktigast är som vanligt ljuset, precis som vid grönsakodling… Oftast ska sommarblommorna ha lite värme precis när dom ska gro runt 20-24 gr, men sedan när dom är grodda är den optimala tempen kring 16-17 grader… Kultiveringstiderna varierar ganska kraftigt. En krasse kan du tex så vecka 16 för att ha utplanteringsklar den 6e juni, tagetes sås v13, och lobelia v 10, petunior v8-9 etc… Vissa fröer är ljusgroende, vissa är mörkergroende, vissa räcker det att man täcker med jord/perlite etc. Men det brukar sällan vara några problem.
    Gör som jag tipsade om vid tomatuppdrivningen, kolla literatur om kultiveringstider, temperaturer och andra faktorer man bör tänka på. Annars är det bara fråga så kan jag försöka hjälpa till.
    Jag anser ju att en trädgård utan ettåriga sommarblommor inte är en trädgård, mkt tack vare deras blomvillighet. Blommar oftast oavbrutet hela säsongen, och vilka andra växter gör det? Finns ju vissa undantag men ja, du förstår principen.

    Däremot om du ska så perenner bör du tänka till lite extra. De har lite andra förutsättningar. Man måste försöka efterlikna de groningsförhållanden som de har naturligt. Vissa växter där vill ha en köldperiod (brukar stå stratifiering på fröpåsarna), vissa vill ha värmebehandling, vissa gror bättre efter en vinters påverkan, många fröer har en lång, ojämn grotid, vissa gror i låg temp osv. Men allt det där finns det information om för den specifika sorten. Jelitto.com är en bra kunskapskälla om man är duktig på tyska.
    Tycker du är klok som funderar på driva upp perenner från frö! Du har helt rätt, man bli lätt ruinerad! När det gäller perenner så kan du ju försöka hitta nån snäll bekant som har plantor du är intresserad av och dela dessa. De flesta perenner mår bra av att bli delade med 3-5 års mellanrum och då har du helt plötsligt massor av plant! Ett tecken du kan se när det börjar bli dags att dela perennerna är att de blir som ”ihåliga” i mitten av plantan, det växers om en ring runt ett tomt hål i mitten. Dock är tidpunkten viktig vid delning.
    Vad har du funderat på för perenner?

    Nu vet jag inte vilket läge som dina planteringar kommer att vara i, om det är söderläge/norrläge etc? Det bör man alltid ta ställning till först innan man väljer växter. Det är lite svårt å ge tips på växter om man inte vet det först.
    Det finns mer växter än bara barrväxter som är vintergrönt. Tex så har du ju rhododendron, azaleor (sämre härdighet men kan fungera här uppe), järnek, grönlandsfingerört (potentilla tridentata ‘Nuuk’). Den sistnämnda breder ut sig som en matta och blommar översållat i vitt, 10-15 cm högt, passar utmärkt som kant, en härdighet på zon 7!
    Det finns massor av växter du kan samplantera med barrväxter, perenner i olika slag. Men som sagt, läget först…

    Åh så underbart med vårlökar! Jag älskar dom! Finns knappast mer tacksamma blommor… Man ska ha mängder av dom! Finns inget som värmer en frusen själ på våren när de små liven tittar fram, vänder sig mot solen, ler och säger ”titta på mig, nu är det vår, njuuut!” Hm, jag vet, jag är nog lite underlig…
    Till en barrplantering, som jag givetvis hade täckt med bark, så hade jag använt mig av mindre vårlökar, inte de stora höga som tex tulpaner och påskliljor, utan tex snödroppar, krokusar, scilla mfl. På kanter kan man säkerligen sätta lägre sorter av påskliljor tex Thalia, men skulle inte rekommendera mitt i planteringen. Planterar man för höga vårlökar i en barrplantering är risken att dom tar överhand av planteringen, och de blir rätt fula efter ett par veckor, det blir ju visserligen även de lägre lökväxterna. Men tack vare sin låga höjd så ”försvinner” dom mer i planteringen och syns inte lika mkt. Man bör ju låta bladen vara kvar tills de vissnar, så man får njuta av sina vårlökar många år. Val av lökväxter bör du planera så att du får maximal blomtid, från tidiga krokusar, snödroppar till lite senare scilla, pärlhyacinter m.m. Alla lägre lökväxter passar ihop med barrväxter. När du planterar lökväxter, använd gärna lökgödsel, eller benmjöl, då förstärker du blomningen och får mer långlivade lökar… Plantera inte djupare än som behövs, grundare gör mindre då de hittar rätt djup själv.
    http://www.lokgrossisten.se kan jag rekommendera vid lökbeställning, rätt överkomliga priser. Ofta får man samma lökar till 1/3 av priset mot om man handlar i butik om inte ännu billigare.

    Men! En sak till… När jag ser bilden på ert hus på headern så tänker jag mig att huset är uppfört under tidigt 1900-tal, runt 1910-1920, gissar jag rätt? En tidstypiskt trädgård skulle även lyfta husets karaktär! Tänk en trädgård i 20-tals stil, ojoj så vackert er ”gård” hade blivit! Nu har du ju säkert andra planer för din trädgård, men det var bara ett tips 🙂

    Hoppas du orkade läsa ända hit…

    Mvh

    • Nu har jag läst den här kommentaren igen, det står så mycket bra här att jag säkerligen kommer återkomma fler gånger. Men en sak som jag har undrat sedan första gången jag läste den, och har inte lyckats hitta någon vettig information trots ihärdigt googlande, är hur en tidstypisk 20-tals trädgård ser ut? För du hade rätt, huset är från 1926. Jag har någon liten tanke om att ha olika ”rum” med olika stilar i trädgården och tänker att det vore ju trevligt att ha det tidstypiskt närmast huset. Om jag nu gillar stilen vill säga 🙂

  11. Vad underligt, skickade ju till jenny@livetidb.com. Som vanligt min dator som krånglar då. Provar igen, skickar till båda era mail som ni har angett här på sidan. Säg till om du int får det så postar jag det ändå direkt här i bloggen… Tänkte ju bara slippa å bläddra tbaka i historiken… Ha en fin början på den nya veckan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s